Hemlängtan, ja visst! Gud vilken dag det har varit. Tog en dimor innan jag somnade i natt men vaknade upp strax efter 3 och mådde dåligt. Fick gå upp på toan och sen mådde jag så dåligt så jag inte kunde sova. Somnade i alla fall om igen om sov till klockan ringde vid 8. Jag kände redan då att det inte skulle gå som jag mådde. Jag berättade för Dr. Simon att jag hade fått diarré och inte kunde undervisa. Det var ok och jag gick och tog mig ett glas resorb, det tog ca 15 minuter innan jag måste upp på toaletterna igen. Jag fick någon tablett av Luther mot frossan och sen somnade jag. Sov till 12 och då gick jag upp och försökte äta lunch. Gick inte så bra för jag tyckte maten bara växte i munnen och luktade illa. Var uppe en stund och sedan gick Anna iväg och undervisade och Luther skulle sova. Då la jag mig i sängen för att läsa, jag däckade direkt och vaknade när Luther ringde och frågade om jag hade tråkigt. Han kom hit och åt middag med mig och sen kom Anna hem. När han gick så la sig Anna för att vila och jag satt vid matbordet med datorn. Jag var så trött så jag la mig på stolarna och sov. Nu är klockan snart 20.00 här och jag funderar på att lägga mig och läsa.

När jag har sovit så har jag drömt om svensk mat och lägenheten. Känner mig så liten här. Vill hem och bli omhändertagen. Jag har slut på pengar på mobilen och kan inte ta kontakt med de där hemma och jag hoppas verkligen Patrik loggar in på msn eller ringer ikväll. Förhoppningsvis går detta över och tiden går fort som den gjort tidigare för nu står tiden still. Nä nu ska jag försöka komma på något jag ska göra imorgon på lektionen.

Idag kan ni aldrig gissa vad jag var på? Gudstjänst. Jag börjar tro att hela meningen med denna resa är att bli troende. Här lever vi bland kristendomen. Det finns även andra religioner som hinduismer, buddister och muslimer men kristendomen är störst i lägret. Dock blev jag ganska rastlös i kyrkan. Först smög vi in och satte oss längst bak för att inte bli upptäckt men då sa Dr Simon i högtalaren att vi kunde sätta oss där framme. Sa där sitter vi framför hur många som helst, kan också tillägga att jag inte mådde bra på morgonen. Risk för diarré och trött som bara den sitter jag där framme och lyssnar. Lite på engelska och lite på karen. Höll på somna under en bön och efter två timmar var det slut. Då skulle vi äta lunch i lag och umgås. Det är första gången jag fått en riktig hemlängtan. Jag mådde såå dåligt och frös, riktigt frös. När vi hade ätit klart måsta jag lämna och springa hem. Det var nästan så att jag inte hann fram. Mådde dåligt och ville spy. Tog en dimor tablett och två ipren. Då blev det bättre och jag har varit uppe hela dagen. Nu börjar jag känna mig konstig igen och hoppas verkligen inte det är något. Vi har bara varit på rummet idag, kanske inte så konstigt, och skrivit lite skolarbete, pratat med Luther och lägret och hans liv. Riktigt intressant. Vet inte om jag berättat om honom. Han är från Naga land i Indien. De är i ungefär samma situation som Karen. De har blivit nertryckta av Indiska regeringen och upplever otäckheter hela tiden. Luther såg sin far bli ihjälskjuten när han var ett litet barn, fått gömma sig i djungeln i flera dagar och tappat synen. Han har fått tillbaka synen på ett öga som tur är. Han har varit här i 17 månader. Han får inget betalt och ska vara här året ut.  En helt otrolig kille, han är 28 år. Utbildar sig inom Teologi, till präst. En riktig skön kille. Han ska följa med till Mae Sot i helgen, det ska bli riktigt skönt att sova på hotell och må gott. Jag trivs här men det ska bli skönt att duscha sig riktigt ren och tvätta upp alla kläder och sätta på sig torra kläder.

Imorgon är det lektioner igen. Jag funderar på lekar, typ under höken vingar, Simon says och dansleken. Det är ju engelska i de.

Blev inget bloggat igår för vi hamnade på en fest, en avskeds fest för Emmanuel och Carl. Här får man inte dricka alkohol men några på kontoret från LMTC skolan hade fixat whisky och två plattor öl. Pga förbudet att vara ute efter 21 så fick vi sova i Emmanuels rum och han sov i rummet utanför. Vi fick besök av en mus i natt. Hörde att något prasslade i Annas väska men vi ville inte kolla då. I morse så hade musen försökt komma in i en påse nötter. ”Sängen” vi sov på i natt var bara brädor och en filt men det gick kanon!

Igår gick det mycket bättre på undervisningen. Körde lite tungrullning och sen gick vi igenom kroppen. Efter föreläsningarna eller man kanske säger klasserna så vilade vi en stund innan Emmanuel kom. Vi följde med honom på hans engelska lektion och sedan var det avskedsfest för Emmanuel på kontoret för hela Maella lägret. Där fick han presenter och sedan åt vi mat tillsammans med dem. Här äter de med fingrarna så det känns super fräscht, or not. Kan ju lova att en del av min bacillskräck har försvunnit. Tex. Toalettbesökt och kusar (insekter för resten av Sverige) går mycket bättre nu. Att ha bekvämligheter omkring mig är inte lika viktigt, visst längtar jag efter en riktig dusch och toa men det är inge måste. Efter maten gick vi upp till LMTC (en annan skola, där Emmanuel undervisar) och var med på Salsa klassen och Waka Waka klassen, ni vet Shakiras VM låt i Sydafrika. När Emmanuel hade undervisat klart så gick vi hem till någon där festen hölls. Vi satt på golven som var gjord av bambu. Det var två engelsmän med och några karen. Kom upp till Emmanuels rum vid 00.30 och sov till 07.00 idag. Vi gick upp och var med på waka waka träningen och sen gick vi hem och sov några timmar. Sen gick vi och frågade Luther om han kunde följa med oss på marknaden (vi får inte vara på marknaden utan tillstånd eller om någon från lägret följer med oss går det bra. Det är en massa regler här. Tex får vi inte lämna KKBBCS (vår skola) egentligen för då är vi på olagligt område. Inga utlänningar får bo i lägret och om Thailändska regering får veta det så kan det bli problem) och på marknaden handlade vi lite saker vi behöver, tvättmedel + sköljmedel  49 baht ca 10 kr, paraply 100 baht ca 22  kr, pannlampa  120 baht ca 30 kr, tre par trosor 90 baht ca 20 kr sen köpte jag tre drickor, en chipspåse, en isglass och 1 tvål för 60 baht ca 15 kr. Det är super billigt här.. Helt sjukt. När vi kom hem gick vi och la oss och vilade en stund.  Sen var det dags för talangshowen uppe på LMTC skolan. Den började 16.00 och slutade 20.00 Då sa vi hej då till Emmanuel och jag hoppas verkligen jag möter den människan i mitt igen. Sen fick vi följe av några av Emmanuels studenter som lämnade av oss där vi bor. Det är verkligen kolsvart här, man ser inget!! Riktigt tur att vi hade med oss pannlamporna.

Imorgon är vi ledig och då tänkte vi förbereda klasserna till veckan. Ska försöka lägga upp bilder på facebook också imorgon.

Här är det regnväder, det regnar dagligen men inge länge. Allt är fuktigt och det torkar aldrig. Det är lite jobbigt. Spelar ingen roll om det är dag eller natt så går man runt och är blöt, antigen av vatten eller svett. Jag tänkte försöka tvätta lite imorgon också men det känns som att kläderna bara blir skitigare i deras vatten, haha men det går nog det också. Ska sluta vara så bekväm..

Jag är nu lärare, i engelska!! Haha det är ganska roligt. Jag trodde aldrig jag skulle undervisa i något ämne alls. Jag som verkligen HATAR att prata inför grupp. Jag hade inte förberett något för jag trodde att den riktiga läraren skulle vara med och visa en bok och vad de har arbetat med. Men när jag kommer till klassrummet så är det ingen lärare där och jag har ingen aning vad jag ska göra.. Haha pinsamt! De sa att jag skulle introducera mig så jag gjorde det. Sen introducerade de sig själv, kommer inte ihåg ett namn, och sen fick de läsa en text de har som läxa. Sen sa en kille att jag skulle berätta en historia och en att jag skulle sjunga, haha, jag låter hemskt. Men det slutade med att alla ställde frågor om mig och Sverige. Andra klassen så hade de iaf en vita tavlan som jag kunde skriva på. Berättade om mig själv och sen blev det bara huller och buller. Lite skandinaviska länder, mat, svenska kartan, tidsskillnader, pengar och andra saker. Verkligen inte någon koll. Dom har engelsk grammatik vilket jag har, typ, noll koll på. Äh det är bara för en vecka så förhoppningsvis går det bra. Vi kan ju inte förstöra för de eller göra dem sämre. Efter det så åt vi lite lunch och vilade en stund. Sen från 15-16 undervisade vi personalen. Då blev det samma sak, pratade om oss och om skillnader länderna i mellan. Den timmen gick fort och det var kul. Dom frågade hur många ggr vi äter om dagarna och jag sa 3… 4, 5, 6 ggr om dagen. Då skrattade de och sa att det märks för vi är så tjocka. De är inte brydda av sig.. Dom äter bara 2 ggr om dagen, frukost (ris och ägg) och middag. Vi kom tillbaka till kyrkan vid 16.30, knäppte lite kort och stötte på Luther. Började prata med honom och sen började de regna så då gick vi till oss. Åt middag och diskuterade allt möjligt. Luther håller på att utbilda sig till präst och är från Naga Land i Indien. Deras ”land” är förtryckta och behandlas dåligt av Indien. Han berättade att han såg sin pappa skjutas ihjäl och att han hade fått gömt sig i skogen från Indiska militären. Han tappade synen i samma veva men har fått tillbaka på ett öga. Helt otroligt. Det är något jag inte kan sätta mig in i eller förstå. En otrolig människa är han! Han har varit volontär i lägret över 1 år.

Tänkte jag skulle berätta om lägret lite. Det är som sagt ett flykting läger, det ska vara ett internationellt flykting läger som tar emot alla slags nationaliteter. Men här finns nästan bara Karen, vilket är en folkgrupp som blivit förtryckta av Burma och som Burma har försökt fått bort. I Thailand heter det ett ”tillfälligt” boende för de här Karen människorna. En safe zon för dem.  Om det skulle heta ett flykting läger i Thailand så skulle Thailändska staten behöva ta ansvar och de vill de inte. De som bor här får inte lämna lägret för då blir de utvisade, dock är inte alla flyktingar utan det vistas i Thailand lagligt också. För att bli en kvotflykting (sådan vi har i Hogdal) så måste man ansöka om ett papper och sedan när man fått det måste man bo i lägret i 5 år innan man blir skickad till ett annat land. En stad på 50 000 människor är uppbyggd mitt ute i djungeln.. Helt otroligt!

Nu blir det sängen. Hoppas på sömn. Jag ska upp tidigt och förbereda lite inför klasserna. Ja imorgon undervisar vi bara i två klasser för sen är det final i fotbollen kl 15. Det måste ses!!

Ligger i min säng (vi fick sängar!!!) här i Maella.  Dock är inte de super duper bekväma, ganska hårda men det ska nog gå bra, glad att vi fick sängar. Vi kom fram till Mae Sot vid 04.45 så vi fick vänta i 2 timmar innan Emanuel kom och hämtade oss.  När vi åkte mot lägret så blev jag helt tagen av alla träd och berg.  Helt otroligt!! Det är något man inte ser i Sverige. När vi åkte förbi en by, vad jag trodde så berättade Emanuel att det var lägret. Blev chockade av hur stort det är. Det bor ca 50000 människor i lägret. Det startades upp 1990 för Karen flyktingar.  Karen är en stam i Burma som Burmas regering är rädd för. De är rädd för att människor i stammen ska få för mkt makt och har därför börjat behandla Karens dåligt.

När vi kom hit träffade vi ett antal olika människor och blev presenterad för en del ur skolan. Sen gick vi på en promenad och träffade ännu flera. Gick tillbaka till vår zon och åt lunch. Riktigt gott! Sen skulle Emanuel och Luther visa oss runt lägret. Då började det spöregna så vi satt inne bakom en liten kiosk. Vi satt där i 1 timme innan vi måste ge oss iväg. Vi följde med Emanuel på sin Samba klass där vi fick prova på att dansa också. Haha, verkligen roligt!!! Emanuel är super trevlig och Luther är en kille från Indien som också är väldigt trevlig.  Båda två är volontärer men Emanuel lämnar lägret på lördag. Luther har varit här i 1 år.

När det spöregnade var det en befrielse, det vart svalt och skönt. Jag stod ute i regnet och njöt. Dom har en fotbolls plan här, en grusplan. Dom spelar utan skor på det underlaget, helt sjukt. De måste skära upp fötterna när de gör det. I en sjö av vatten spelade de fotboll, jag var riktigt sugen på att vara med. Men Luther har lovat att spela med mig någon dag så jag sparar mig.

Vi kom hem till kyrkan vid 18. Då hade de burit upp mat till oss så vi käkade lite och sen har jag bara tagit det lugnt. Det blev mörkt vid 19. Imorgon ska vi vara engelska lärare både för 1 klassarna och ledningen. Jobbar 9.15-12, 15-17. Dom undrade om vi kunde bidra med något mera också så jag ska fråga om jag kan vara med på fotbollsträningarna och sen funderar jag och Anna på geografi, tex Europas länder och ev. huvudstäder. Vet inte riktigt vad man kan bidra med. Vi blir kvar här i helgen för de har någon slags uppträdande så vi ska kolla på det. Lördag och söndag blir då bara två slappdagar. Ännu nästa helg tror jag att vi åker till Mae Sot och bor på hotell. Lyxar till det lite. Som det känns nu skulle jag vilja vara här i fler veckor. Det trodde jag inte!! Fråga imorgon kväll om jag vill stanna i flera veckor till..

Ja om ni skulle vilja donera till min resa så lämna lite cash på mitt konto 8147-1 973 585 901-0 och skriv donation eller något. Allt smått gör mkt!!