Ibland vill jag bara få ur mig saker. Skriva av mig och förklara.

Ångest. Jag hatar ångest. När jag började medicinera mot Bipolär och började må bra så insåg jag att det var ångesten som var värst. Som åt upp mig. Jag får fortfarande ångestperioder lite då och då men det går över efter ett tag. Med period så menar jag en period där ångestattackerna är nära ytan under en ibland kort tid, ibland längre tid. Jag går inte runt med konstant ångest utan det kan komma några ggr per dag.

När jag får en ångestattack så är det som en stor klump i magen, skamkänsla, det känns som träningsvärk i kroppen och det känns som att hjärnan snurrar i 110.

När jag är inne i en ångestperiod så kan det vara allt möjligt jag få ångest över, tex den där gången för 6 månader sen när jag glömde blända av när jag mötte en bil, att jag för 2 år sedan sa något till en viss person, att jag idag åt 2 semlor själv istället för att bjuda (jag var hungrig och det var minisemlor). Det är några exempel. Saker som hände för evigheter sen och som jag i "vanliga" perioder inte ens kommer ihåg eller tänker på. Allt kommer tillbaka i full fart och tankarna hoppar överallt. Jag skulle vilja stoppa in händerna i huvudet och ta tag i hjärnan för att få stopp på den. Jag skulle vilja ta ett piller som stängde av mina känslor för ett tag och nollställde mig.

Vad det är som drar igång en ångestperiod vet jag inte. Om det är ett förstadie till en nereperiod eller ett tecken på något annat. Det är jobbigt när det kommer, tex som ikväll när vi skulle hyra film. Helt plötsligt på Hemmakväll så kom det en ångestattack och jag försökte prata med mig själv (i skallen alltså, inte högt) att släppa det, att jag inte kan påverka det som varit. Djupa andetag.

Jag blir nojig över saker. Jag kan tex gå igenom samma pappershög eller läsa en färdig utredning ordagrant 5-10 ggr på jobbet för att se så att allt verkligen stämmer och ändå när jag lägger ifrån mig pappershögen eller skickat utredningen så får jag för mig att jag gjort fel någonstans. Då får jag verkligen riva i åt mig själv och tänka att jag både suttit och skrivit utredningen länge och om jag läst den 5 ggr så borde jag ha upptäckt om det var något fel. Med fel kan det betyda felstavade ord eller att jag angett fel datum någonstans. Jag får hela tiden riva i åt mig själv. Hela tiden prata med mig själv. Jag försöker tänka på saker jag lärt mig från KBT gruppen och använda det.

Under tiden jag skrivit det här så har jag raderat och skrivit om flera ggr. Det är mkt jag skrivit som jag sen fått ångest över och tagit bort, jag har fått ångest över något som ingen läst! En sån gång går det fort att få bort ångesten. Radera texten så är det borta. Tänk om jag kunde radera allt annat också så lika fort. Tänk om.

Under den här utbildningen jag har gått i Östersund på psykiatrin så har vi fått powerpoint bilder och annat underlag. Bland annat har vi fått en bok - Att lära sig leva med bipolär sjukdom: en guide. Jag tänkte dela med mig av det jag lärt mig och vet om bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar känslor och beteende. Bipolär sjukdom är bland de vanligaste psykiska sjukdomarna och tre till fem procent av alla vuxna drabbas. Att bipolär sjukdom och andra psykiska sjukdomar påstås vara en svaghet eller karaktärsbrist är fel. Att man insjuknar i bipolär sjukdom beror på att något går fel i hjärnan. Sjukdomen är ingens fel och man kan inte skylla på någon,

Bipolär sjukdom är något man måste leva med i hela livet och som är väldigt besvärligt för likaväl anhöriga, vänner och närstående som för de människor som själva har sjukdomen. 

Det tros att många kända författare, poeter och kompositörer led av bipolär sjukdom. På den tiden fanns inte diagnoser men det finns tydliga tecken som tyder på det.

När man pratar om bipolär sjukdom så pratar man om återkommande perioder av förskjutet stämningsläge och aktivitetsnivå. Att man pendlar mellan depression och maniska perioder och detta mer än det normala. I en normal kurva pendlar det också upp och ned men man når inte en depressivt läge eller ett maniskt läge. Kort och gott så handlar bipolär sjukdom om att pendla upp till himlen och sedan ner till helvetet. Detta flera gånger per år.

Symptomer och tidiga tecken vid mani: (det inom parentes är exempel på hur jag upplever det)

- Förhöjd eller irritabel sinnesstämning (Kort stubin, förstår inte varför inte andra kan fatta allt jag fattar och varför andra inte tycker att mina idéer är bra)

- Förhöjd självkänsla (ser inga hinder, tror jag kan fixa det mesta)

-Överaktiv/motoriskt rastlös/ökat tempo (åh vad mycket jag fått gjort i mina maniska perioder. Kan ha många bollar i luften samtidigt)

-Minskat sömnbehov (så gott som aldrig trött, svårt att varva ner)

-Omdömeslöst beteende (många resor och planer har bokats och shoppingbegäret ökat)

-Ökad pratsamhet (ojojoj vad fort det går och oj vad jag snackar. Lite för mycket information kan slinka ut också. Munnen kan gå i ett) 

-Lättdistraherad (tappar tråden fort och går vidare till nästa sak. Kan börja med att plocka ur maskinen till att börja måla om en möbel innan maskinen är helt urplockad)

-Ökat sexuellt intresse

-Ökat tankeflöde/rusande tankar (det snurrar och snurrar och det går inte att stoppa. Precis allt, ALLT kan finnas i min hjärna samtidigt)

-Storhetsideer (Jag skulle kunna fixa allt möjligt. Varför skulle inte jag kunna bygga ett hus helt själv, eller bli statsminister? Det är ju bara att göra)

-Otålighet (allt går ju såååå segt)

-Paranoida tankar (Jag tror folk på bussen kan höra mig och mina tankar.)

-Ökad mängd projekt (Många projekt har kommits på och jag tar på mig många uppgifter. Hur många som blir slutförda? Ja du...)

Symptom och tidiga tecken vid depression: (mina exempel)

-Nedstämdhet

-Oförmåga att glädjas (inget är roligt)

-Sömnstörning (svårt att somna även om jag är trött, sover dåligt)

-Koncentrationsstörningar

-Nedsatt självkänsla (tror inte på mig själv, jag är en börda för min familj och mina vänner. Det vore bättre om de slapp mig)

-Aptitstörning

-Energibrist (orkar inget och vill inget)

-Ökad/minskad motorik (seeeeeegt det går. Kroppen vill inte riktigt)

-Tankarna är tröga (inte lätt att fatta beslut inom jobbet då inte... Får inte ihop saker. Tar lång tid innan jag fattar)

Självklart ska man uppfylla de flesta symptomer samtidigt. Alla människor går igenom några eller flera stycken genom åren. Det är känslor som alla upplever.

Riskfaktorer som kan sätta igång ett skov:

-Årstider (för mig är hösten värst)

-Sömn (känner så fort när sömnen är kass)

-Alkohol/droger (om jag festat en kväll så vet jag att det kommer en bitch slap efteråt. Sömnen blir ju även rubbad)

-Resa/tidsskillnader/semester (bryta rutiner och uppleva annan kultur kan ta på krafterna, jag själv tycker det räcker med att åka bort i Sverige en helg för att jag ska bli påverkad)

-Giftermål/barn 

-Skilsmässa/separation

-Byta arbete (Jo tack jag vet...)

-Arbetslöshet

-Sjukdom

Det här börjar jag med så kommer fler inlägg sen. Jag hoppas ni finner det intressant att läsa och ta del av detta.. Ökad kunskap hos andra leder till lättare liv för mig och de andra med psykiska sjukdomar. Vi är inte mördare, vi är som er alla andra. 

Nu är både utseende och inriktning på bloggen ändrad. Ska försöka öka kunskapen om hur det är att leva med bipolär sjukdom men även helt vanliga inlägg kommer att komma. Jag går en utbildning om bipolär på psykiatrin i Östersynd just nu och kommer ta underlaget vi får där och beskriva utifrån det om vad bipolär är och hur det är att leva med det.  Detta utifrån att det ger mig mycket att veta att de närmaste mig har kunskap om min sjukdom och vet hur jag fungerar. Jag hoppas även att kunskapen om psykisk ohälsa över lag blir bättre och att den rädsla som oftas finns för psykisk ohälsa försvinner. 

Enjoy!