För första gången på länge har jag velat blogga. Det är mkt jag vill just nu. Senaste 2 veckorna har jag mått bra, jag har funnit glädje och energi igen för att göra saker. Jag har tagit tag i massor som jag skjutit framför mig, jag är pigg igen och känner inte lika många måsten längre.

KBT gruppen är slut nu och mkt vi lärt oss där finns med i tänket. Jag argumentera med mig själv nu. Ett enkelt exempel är att jag tänker att jag lika gärna kan göra det på en gång för jag måste ändå göra det sen, som att plocka i och ur diskmaskinen eller att gå ner med panten i källaren. Såna enkla saker som jag förut kunde ha sån NEJ känsla av, nästan som en panik i kroppen för att jag måste göra det. Konstigt att förklara.

Nu när jag kommer hem från jobbet så orkar jag göra saker, jag vill göra saker! Förut när jag kom hem var jag alltid skit trött och la mig och läste eller somnade i soffan, ingen energi fanns. Jag kunde sitta i soffan och tänka att jag måste rycka upp mig, jag måste laga mat, måste träna, måste duscha, måste, måste, måste... Inget vill alls utan bara måsten. Vad vi åt la jag inte sån energi på, Putte fick oftast kocka.

Igår när jag kom hem vattnade jag landet (ja jag vet, enkel sak ju), betsade in en trapp ute, lagade mat, bakade sockerkaka och bytte till sommargarderoben i hallen. Jag längtar efter att få sätta på spotify, dansa och sjunga medans jag lagar mat.

Att jag bara vill göra saker och att jag tar tag i saker som egentligen är små och enkla är stort för mig ? Jag kan stanna upp nu och tänka att jag gör det bra, jag gör vad jag kan. Det gäller även dagar det svajjar, ja jag är inte ett stort leende hela tiden utan det är olika från dag till dag, då är det ännu viktigare att inte trycka ner mig själv med måsten och tvång utan jag gör vad jag klarar av och att jag måste vara nöjd med det.

Kan tillägga att jag fick en kompletterings medicin, quetiapine, för Ca 3-4 veckor sedan då de på psykiatrin var orolig just då att jag skulle gå upp i en hypomanisk period så medicinen jag fick skulle dämpa det. Första 2 veckorna var jag död på morgonen och kvällen, ja dagarna var jag inte helt 100 på men en människa iaf, arg och irriterad var jag också. Nu vågar jag inte pilla nå mer med medicinen då jag vill känna mig stabil i sommar. Får se hur länge jag får ta dem.