Olika, alla är vi olika. Vi ska gilla olika och alla ska vara vänner. Inget bråk och inga krig. Det skulle ha varit skönt om det kunde bli det någon gång. Att gilla olika, det kan man tolka på olika sätt. Man umgås ju med de som är lika som en annan. Visst kanske man inte är 100 % lika men jag tror att man dras till samma sort och med sort menar jag inte hudfärg, religion, kultur utan intressen. Att man måste få vara olika det är självklart, tänk va tråkigt om alla vore lika. Ingen att argumentera med, ingen att diskutera med. Trist, ja.

Jag och hon jag reser med är typ som natt och dag. Hon är en morgonmänniska, jag är en kvällsmänniska. Jag hatar att gå upp tidigt (vakna till larmet) och vill göra ifrån mig så mycket som möjligt på kvällen så att jag kan få sova 30 minuter mer. Eftersom hon är kvällstrött så går hon upp tidigare och fixar det då. Delar man rum är inte det en positiv “olika” sak. Politiska åsikter har vi kommit fram till att vi tycker ganska olika, har diskuterat det ganska mycket nu de senaste dagarna. Detta tror jag också har att göra med att hon är stadsmänniska och jag är från landsbygden. Detta märks mycket när vi pratar om tonårsgraviditeter eller vart de unga som får barn bor. Hon säger landsbygden och jag svarar emot. Jag tror att de finns lika många (om inte mer) i städer som får barn tidigt. Det märks kanske bara mera i små byar. Såna frågor som ofta stadsmänniskor säger är typiskt landsbygden är vi helt skilja på. Sen är det lika på stadsmänniskor. De “fördomar” jag hört om stadsmänniskor skyddar hon. Hon gillar att vandra i bergen, titta på tempel och museum vilket jag tycker är så fruktansvärt tråkigt. Om vi kände varandra innan denna resa, nej det gjorde vi inte. Började prata med varandra i januari-februari. Sen har vi pratat om resan och allt som hör till den under månaderna vi letat och planerat resan. Vi har inte pratat om varandra och lärt känna varandra innan resan. Det går vi igenom nu och vi märker tydligen att vi är olika, jag tror inte vi skulle ha umgåtts hemma i Sverige. Så på ett sätt är det bra att vi går igenom denna resa tillsammans för istället för att vara sig själv till 100 % så måste man lära sig att kompromissa mera och tvinga sig att göra saker som man verkligen inte vill göra. T.ex innan vi kom till Thailand så ville jag inte vara i norra Thailand och jag ville ha ett eget hotellrum. Hittills har vi bara varit i norra Thailand och jag har haft ett eget hotellrum 4 nätter av 28. Jag tycker det är bra att jag fått uppleva norra Thailand vilket jag säkert inte skulle ha gjort om jag åkt med en vän, då skulle jag ha stått på mig mera och inte åkt. Jag skulle nog ha varit mer irriterad, eller irriterad kan jag bli nu också men jag håller det inom mig. Med en vän skulle jag nog få ett utbrott om jag blev väckt på morgonen. Som min tatueringen säger, Breathe, ta det lugnt, andas, räkna till 3. Hoppas jag blir bättre på det. Mitt morgonhumör kan vara hemskt, haha..

Gårdagen, eftersom jag var för lat igår att blogga + att jag tyckte att det inte fanns något att blogga om så kommer gårdagen lite kort. Vi gick upp för att åka på studiebesök till Kids ark foundation. När vi kom dit så pratade hon lite om organisationen och vi bestämde oss för att vara med på tisdag på deras aktivitet för barnen. När vi var klar strosade vi runt på stan, jag köpte mig ett bara byxor för 240 baht, ca 50 kr. Käkade pasta och köttbullar som inte var god och sen satte vi oss på ett kafé och då tog jag mig en vattenmelonslash och banana duo, glass, grädde, banan och chokladsås. Gott! Marie, Daniel och Sally plockade upp oss vid 13.30 och då åkte vi hem. Jag började packa väskan och sen kom Marie och frågade om vi ville ha massage. Så mellan 16.00-18.00 fick vi massage, såå skönt. 200 baht med dricks för två timmar, ca 44 kr. Perfekt! Bokade en ny tid tills på måndagskväll när vi kommer hem. Då blir det oljmassage för 300 baht i timmen, ca 66 kr. När vi kom hem så käkade vi och sedan kollade vi på film med Daniel och Marie, Kung-Fu Panda. Jag packade klart allt till idag och sen läste jag en stund. Pratade med Patrik i nästan en timme också, tänk att han kan göra mig så glad och lycka över telefon. Det finns ingen annan som han.

Just nu sitter vi i bilen på väg till Lampang. Där ska vi vara tills på måndag eftermiddag. Idag är det 1 månad sen jag lämnade Sverige, tur tiden går fort!

Igår var en riktig trött dag. Vi gick till skolan vid 9 och var med på undervisningen på engelska och när vi åt lunch fick vi veta att de inte skulle ha nå mera engelska lektioner så vi kunde gå hem. Kom hem vid 12.30 och skrev lite på rapporten till Debbie. Vi måste skriva en liten rapport om varje projekt vi är på. Så nu håller vi på att skriva om projekten i Chiang Mai. Dock känns det som att vi inte gjort något här. Ganska softa tider och lite att göra. Efter jag skrivit på rapporten ett tag så kände jag att jag måste vila. Somnade och sov i 3 timmar, helt däckad.. Längtar lite till Bangkok och barnhemmet där så vi får något riktigt att göra, hoppas på det iaf! Idag var vår dag ännu kortare, 9.00-10.00 och imorgon ska vi inte ens dit. De skulle iväg och kolla på tempel hela dagen så det blir ingen engelska undervisning. Vi ska kolla om vi kan göra något studiebesök istället imorgon så vi gör något.

Min tatuering kliar så jäkla mycket nu. Skulle vilja göra en till här i Chiang Mai så den förhoppningsvis hinner läka innan solsemestern i början av november. Vi får se vad det blir, åker om 1 vecka till Bangkok så det kanske inte blir något. Idag blir iaf en riktigt soffdag, eller sängdag. Köpte mig två böcker igår så jag ska nog ligga och läsa. Var länge sen jag läste så det behövs. Jag som är en riktig bokmal.

Ja idag klev vi upp 8.00 för att ta oss iväg på en guidad tur. Vi trodde vi skulle få vandra i bergen och se olika saker. Det var fel, vi fick åka runt i en bil till de olika ställena. Det var jag glad över eftersom jag hatar att vandra. Så otroligt tråkigt. Först åkte vi till två olika byar med olika stammar från andra länder. Dessa människor har fått thailändskt medborgarskap så de kan jobba och ta sig runt landet. Sen åkte vi ännu en halv timme till en gruva med en massa skulpturer. Tredje stoppet blev på en elefantfarm där vi åt lunch. Efter lunchen åkte vi i ca 1 timme till kvinnorna med långa halsar, de med guldringar runt halsen. Där tyckte jag det var pinsamt. Vi gick runt och skådade de som nån jäkla apcirkus. Inte alls trevligt. Knäppte kort med en kvinna och köpte lite smycken sen gick jag och satte mig med de två killarna som var med. De tyckte också det var pinsamt. Sista stoppet blev på en orkidé och fjäril farm. Nu är vi hemma och ligger i sängen och tar det lugnt. Imorgon ska vi vara på skolan igen, vilket jag inte tycker ska bli så kul. Tycker inte det riktigt hör till vår utbildning + att jag tycker det är tråkigt. Aja det är bara 3 dagar kvar i skolan så det är väl bara att bita ihop och gå dit. Får väl köra kroppen eller nå liknande om de vill att jag ska undervisa. Sen gillar jag inte lunchen där heller, för där och på alla andra ställen tar man maten med händerna eller med besticken man äter med. Alltså andras baciller i maten, urk. Blev lite negativ här på slutet märker jag men det är jag inte men man kan inte gilla allt och istället för att ljuga och säga att allt är kul, intressant, bra och erfarenhetsrik bara för att allt ska verka bra, det köper jag inte. Ni får veta hela sanningen. Bland annat så tycker jag toaletterna är vidriga här, på allmänna toaletter så är det ett hål i golvet och inge papper, man kan få spola själv med en skopa och ibland är det en dusch bredvid. Maten tycker jag inte så värst om, det vi får här hos Marie och Daniel är bra men inte riktig Thaimat. Mycket kyckling, ris, nudlar, soppor. Värmen knäcker mig. Myggorna äter upp mig. Jag saknar Patrik nå grymt mycket. Jag tycker det är jobbigt att dela boende och känner mig ganska ensam. Dock tycker jag denna resa är grym, jag tror jag kommer att växa som människa och som en social arbetare. Jag kommer ha ett större perspektiv när jag kommer hem. Jag lär mig att vara ifrån Patrik och stå på mina egna ben, att ta hand om mig själv (det gör jag hemma också men jag frågar han ofta om råd). Jag kommer att uppskatta allt där hemma mer, jag gör det redan nu. En varm dusch, en riktigt toa, kylan, maten och allt annat man tar förgivet. Bäst av allt är att nästa gång jag träffar Patrik så kommer jag nog med stor sannolikhet vara som nykär igen och det är inte illa!!! Jag skulle gärna göra fler resor som detta. Hade ju praktik i Spanien i 6 veckor 2005 också (då också med Putrik på hemmaplan alldeles nykär) Om det blir fler resor av detta slag hoppas jag att jag kan dela dem med Patrik, någon familjemedlem eller vän, det skulle vara toppen på berget!

Sorry jag orkade verkligen inte att blogga igår. Var helt slut. Gick upp 7.30 igår för att vara med på vad vi trodde var en matlagningskurs. När vi kom till skolan så var det en kvinna där som körde oss till ett annat ställe och där träffade vi rektorn för skolan vi ska vara på. Då berättade han att det börjar 8.30 och att det ska vara en slags konferens, som själv klart hålls på Thai.. Super intressant tyckte jag, not. Där blev vi tillsagda att inte ha benen i kors, ni vet när man sitter på en stol så kastar man upp ena benet på det andra. Nope det fick vi inte göra. Vi ska sänka vårat huvud när vi går förbi äldre människor ( vilket jag tycker är helt jäkla sjukt). Klockan 10 skulle vi gå där ifrån för vi skulle åka till ett barnhem. Det fattade väl inte riktigt rektorn utan han pratade på om lunch klockan 12 och ena med det andra. Yes yes sa han bara när jag sa att vi måste gå 10. Konferensen slutade vid 09.30 så vi fick 30 minuter på oss att skära lite grönsaker och fläta korgar av blad innan vi stack. Jag var ganska less och frustrerad så det var bra att vi åkte. På barnhemmet lekte vi med en massa sportsaker ett tag innan de åt lunch. Det var någon som fyllde år så då bjöd han på mat till alla. Det var en liten flicka som drog mig hit och dit och sen kom hon och la sitt huvud i mitt knä. Så gullig. Det var riktigt synd att det var så varmt, det var mitt på dagen så det stekte som bara den. Två sekunder i solen och jag höll på dö. Så det var inte så mycket fart på mig. Vi åkte vid 13.30 och då käkade vi lunch på ett enkelt ställe, väldigt enkelt ställe. Gott var det! Då ringde det på Sallys telefon och hon fick veta att rödskjortorna (de som är emot kungen och för förra premiärministern) har lämnat Bangkok för att bege sig hit till Chiang Mai. Tydligen är Chiang Mai väldigt mycket för rödskjortorna eftersom förra premiärministern är här ifrån. Hur det blir nu vet jag inte. Missade precis deras intåg i staden igår. Vi var inne på en 7eleven affär precis när de gick på gatan utanför. Ungefär 100 bilar full med folk. Sally sa något om några handgranater som de har kastat någonstans men jag tycker det vore konstigt om de gör upplopp här där största delen är rödskjortor. Några elever på universitetet har gått ut i tv och bett rödskjortorna att lugna ner sig då de anser att det bara blir värre med protester. Vid 17.30 igår åkte vi in till stan eftersom jag skulle tatuera mig 18.00 Gud vad nervös jag var, nästan så jag ville dra mig ur. Det var 5 år sen jag gjorde en tatuering senast så jag kom inte ihåg smärtan. När han väl började med konturerna så var det hur lugnt som helst. Gjorde inte så ont, kunde slappna av och ta det lugnt. När han började fylla i tatueringen så var det lite värre. Men hela tatueringen tog ca 30-40 minuter bara så det var lugnt. Snyggt blev det också. Direkt när det var klart blev jag sugen på en till, haha. Så vi får se om det blir fler. Strosade runt lite innan vi åt. Blev en food court så alla kunde välja själv vad de gillade. För mig blev det stek med strips och vitlöksbröd. Sen köpte jag indiska brödet nam och åt det. Precis som pizzabröd, gött. Efter det shoppade vi några tröjor och sen åkte vi till 7eleven affären för att köpa ett nytt simkort. Detta för att ringa billigt till svenska hemtelefoner, då betalar jag 1 baht i minuten, pratar jag i en timme går det på 60 baht vilket är typ 15-18 kr. Perfekt ju eftersom det inte funkat att ringa från Sverige och jag är i ett stort behov att prata med Patrik och familjen. Jag som pratar mycket hemma har helt plötsligt inte någon att prata med. Kan vara lite deprimerande så bara att få prata med Patrik i 10 minuter och berätta om mina känslor för vad som händer gör mycket. Igår var en riktigt pissdag i början. Jag kände mig så ensam och alla dessa regler som de har som jag inte anser är normalt så då kände jag att jag bara ville hem. Vi försökte prata med varandra på facebook, msn och telefon men det funkade inte så till slut ringde jag upp honom. Jag hade ca 250 baht på mobilen. Då kunde jag prata i 8 minuter innan det tig slut, det är ca 53 kr för 8 minuter. Dyrt men helt klart värt det! Sen berättade mamma att hon kanske kommer ner kring den 11 november så det känns bra. Kan jag umgås lite med henne. Sen hoppas jag bror kommer ner, men då hade jag vilja haft ner honom i oktober så jag får lite sällskap då också, haha. Sen får alla hålla tummarna att Patrik kommer ner den 30 november istället för 5 december!!

Nä nu ska jag ta och börja skriva på min rapport så den är klar innan Putte kommer.

I morse blev det ingen sovmorgon, upp 8 och iväg till skolan. På skolan fanns det dagis och förskola. Vi hamnade i en varsin förskoleklass och vi visste väl inte riktigt vad vi skulle göra. Iaf inte jag.. De fortsatte med sin lektion, matte som var på Thai så där var jag inte så mycket till hjälp. Sen kom en lärare och sa att jag skulle undervisa. Blev lite irriterad faktiskt. Då kände jag att det här är jag inte här för. Det här ingår i utbildningen till lärare inte socionom. Tur va så gick det över och jag körde lite veckodagar, månader, färger och sånt sen var det dags för lunch. Efter lunchen åkte vi till Chiang Mai universitet och där var det museum från hela Thailand. Var där i 2 timmar och sen åkte vi tillbaka till skolan. När de åkte dit så hade de två pickuper och typ 25-26 barn.. Alltså satt barnen på flaket och de körde typ 90 km i timmen också. Detta var en skolutflykt, haha skulle aldrig hända i Sverige. Löss går det för fullt där också.. Jätte många som hade det. Så nu är jag nojig över det också. Löss, blä. Slutade vid 15.30 och gick hem, typ 5 minuter bort. Där får vi bada gratis på måndagar, onsdagar och fredagar. Blev inget idag för vi va så trötta. Vi åt mat vid 18.00 och sen vid 19.00 stack jag och Anna ut på stan. Blev lite handlat idag igen… Hålla budget, nää va. Köpte klocka för 1600 baht, ca 340 kr, backpackerryggsäck för 1900 baht, ca 400 kr, armband för 400 baht, ca 100 kr, mediciner och salvor, 2 par byxor för 280 baht, 60 spänn och säkert nå mer onödigt. Jo fasiken. Bokat tid för tatuering, imorgon smäller det. Bild kommer upp så fort som möjligt. 1500 baht, ca 315 kr. Det blir med maskin också för det var för svårt att få till detaljerna med bambu tatuering. Kanske nästa, om det blir någon. Imorgon klockan 8.00 ska vi vara i skolan och kolla när de laga mat sen drar vi till ett annat ställer och leker med dem. 18.00 blir tatueringen.. Nervös, ja.

Nu ska jag försöka sova. God natt allesammans. Hoppas allt är bra i Sverige. Får som dåligt med uppdateringar från folk… hmm..

Sovmorgon igen, kan nog leva med detta jag. Gick upp vid 10 och käkade frukost och sedan tog det lugnt. Vid 12.30 kom Sally och Mike och hämtade oss och sen åkte vi hem till Sally. Sally har bott i Thailand i 20 år och hennes döttrar är uppvuxen här. Mike har åkt runt i Asien och hamnade här för några månader sen. Hos Sally fick vi hjälpa till att gå igenom massa papper. Det var hur mycket som helst. Det var olika övningar i Engelska - Thai. Kul att få göra något riktigt här. Det har ju blivit mycket ledig tid nu eftersom barnhemmet inte kunde ta emot oss och vi åker till veckan till skolorna. Var där till 16.30 cirka. När vi kom hem så tvättade vi lite kläder och sedan gick vi på gymmet. Gratis och det ligger cirka 5 min bort, gångavstånd. Kändes skönt att röra sig men tror inte min kropp var redo, får se vad den tycker imorgon. Imorgon ska vi iaf på ett dagis och skriva in oss. Hjälpa till att ta hand om barnen, som ett vanligt dagis. 9-15.30 ska vi vara där. Ibland känns det väl inte riktigt som att det är det här man är här för men vi är ju här för att uppleva de sociala problem som finns i Thailand och föräldralösa barn är ett problem.

Nu är det bokat att på måndag ska vi se Karen long neck kvinnorna + en hel del mer. Någon grotta och strutsar (tror jag). 9-18 ska vi vara borta och det kostar 800 baht, 170 kr. Det ska bli intressant att se. På lördag ska vi åka någon stans, typ 30 minuter bort och spela massa spel med barn i olika åldrar. Söndag är vi ledig, kanske vi åker tillbaka till köpcentret och sen en marknad.

Jag saknar min sambo och bästa vän nå grymt mycket. Från att ha någon att ventilera allt med till ingen. Han får nog höra på mig mycket har jag kommit fram till. Åhh max 79 dagar tills jag får se honom!! Min älskade pojkvän.

För er som inte ser så har jag gjort om bloggen. Ser ni inte den nya toppbilden så googla Thailand genom mina ögon så ska den nya sidan komma upp.

Vaknade vid 11 i morse, trött som bara den. Kunde nog ha sovit några timmar till. Förkylningen ger inte med sig, blää. Vill inte vara klen. Vill vara pigg. Vi käkade lite toast till frukost. Det var tänkt att vi skulle åka 1 timme utanför Chiang Mai och undervisa på eftermiddagen men de ringde ca 1 timme innan vi skulle åka och ställde in så istället skulle vi åka till barnhemmet och skriva in oss där. Först åkte vi till ett mentalsjukhus för Sally skulle hälsa på någon där. Riktigt stort mentalsjukhus och allt möjligt behandlade de där. När vi kom till barnhemmet fick vi veta att vi inte kan vara där. Mellan 1 september och 30 november så får endas vissa vara med barnen. Detta på grund av smittrisken, tydligen går det nå hudsjukdomar och någon annan epidemi. Där försvann en sak vi skulle sysselsätta oss med under dessa två veckor. Har inte riktigt förstått vad vi ska göra här, imorgon kommer Sally och hämtar oss och då ska vi hjälpa till med pappersarbete i några timmar. På fredag tror jag vi ska vara ledig för hon sa att vi kunde tvätta då om vi ville. På lördag ska vi åka någonstans och vara borta hela dagen. På söndag ska Marie visa oss walkingstreet, varje helg stänger de tydligen en gata och så blir det en marknad. Måndag och tisdag nästa veckan får vi göra som vi vill med. Troligen kommer en hel dag spenderas i bergen… Ja jag Linda ska tydligen vandra, hahaha. Riktigt tråkigt men jag är intresserad av att se long neck Karen, ni vet de kvinnorna som har långa halsar och guldringar som det tvinar flera varv runt halsen. Vore coolt och se dem så därför måste jag palla mig upp ur sängen innan 7 på morgonen och bege mig från staden. Onsdag - måndag ska vi åka 1 timme utanför Chiang Mai och undervisa, tror jag. Då bor vi där och kommer tillbaka på måndag kväll. Vad vi gör på tisdagen vet jag inte men på onsdagsmorgon flyger vi ner till Bangkok. Två veckor ska vi alltså vara här och det ska bli trevligt, bara man fattar vad vi ska göra. Det finns ett gym i närheten som är gratis mellan 17-19 som jag ska försöka palla mig iväg på och kanske åka och simma lite, vore skönt. Vägde mig idag och jag har gått ner 2 kg (om vågen hemma stämmer) men det vore ju konstigt om jag inte gått ner i vikt efter magsjukan/dirren jag fick.

Ikväll var vi på ett köpcenter och shoppade. För mig blev det lite kläder (från och med nu, köpstopp), glasögon och ett par converse. Skorna kostade 975 baht, strax under 200 kr, glasögonen 199 baht, ca 50 kr. Kläderna gick väl kanske på runt 2000 baht, ca 500 spänn allt som allt. Nu måste jag sluta handla. Tror dock jag håller ekonomin ganska bra. Men längre fram kommer det gå mera pengar. När vi åker till Malaysia och ev. Taiwan. Sen måste jag shoppa alla julklappar… Patrik måste komma ner med en tom resväska, haha. I år kommer jag nog inte köpa så många julklappar, har varken plats eller pengar. Haha jag måste ju få ha skoj för mig själv först..

Här kommer lite bilder.. Bakgrundsbilder är där vi bodde i flyktinglägret.