Januari gick väldigt fort må jag säga.

Februari härnäst. Inga planer alls finns i kalendern gällande helgerna. Känns skönt faktiskt. Håller på att kolla mars månad, några dagar i en stuga i fjällen med sambon vore inte helt fel. Stänga in oss, basta och äta gott. Låter underbart i mina öron. Ska nog flörta till mig det. Jag har massa flextid som vill bort ändå så vore fint med 1 veckas ledighet.

Hoppas januari månad varit bra för er och att februari blir bättre.

Rubriken igår var söndagsångest men många tror jag menade måndagsångest. Ja jag vet att det är måndagen man har ångest över men det är på söndagen man har det. Därför så hade jag ingen ångest igår, inte över jobbet iaf.

Tur jag är hemma idag. Vaknade tidigt med smärtor i rygg, mage och lår. I med ipren och värma vetekudden och somna om. Nu är nästan all smärta borta men brukar bli så seg och skakis första dagen. När jag var yngre låg jag och spydde första dagen men det har som tur försvunnit. Nu har jag ju också lärt mig hur jag ska göra för att det ska försvinna så fort som möjligt men fortfarande kan det komma fram någon tår, helst på natten när det kommer då. Den underbara veckan.

Har icke jag. Ledig/sjuk i morgon. Skönt med långhelg kan jag lova. Sen blir det 9-15 tis-fre. Nästa helg blir lugn då sambon har jour och det passar mig utmärkt. Kanske ska åka till mor och far och leta upp nå skidor så jag får min dos av längdskidor för några år framåt. Eller nå annat hurtigt eller rent utav dejtar soffan hela helgen. Vem vet men skulle absolut behöva ta mig ur min bekvämlighet och min bubbla här hemma. Latare människa får ni leta efter.

Inga planer alls de närmsta månaderna finns i mitt liv, ja förutom några möten. Thats it! Delade känslor är det. Jag som äääälskar att planera in massa saker så känner att det börjar krypa lite i min kropp men samtidigt är det jäkligt skönt också. Ta helgerna som de kommer och hänga en massa med Patrik. Dock saknar jag vännerna, middagarna, surret, resorna och göra något annat än vardagen. Får se när hitta på suget drar igång.

Jag är verkligen INTE morgonpigg... Ändå stod jag på bandet halv sju i morse. Eftersom jag oftast är död när jag kommer hem efter tänkte jag att jag skulle testa att palla mig iväg på morgonen och iväg for jag. Tänkte hoppa på ett 10 km löpprogram så första dagen, alltså idag, skulle det bli totalt 25 min. Springa 3 min, gå 1 min 5 ggr. När jag sprang så sprang jag på en högre hastighet än jag brukar och det gick bra. Dock började jag få riktigt ont i magen och, utan att gå in på detaljer, så gav magen upp. Fick hoppa av men tänkte att jag kanske kunde gå resten av tiden men inte ens det funkade. Otroligt less eftersom jag ändå hade tagit mig dit, då vill man ju göra sitt bästa. Blev iaf 21 min på bandet. Bättre än inget och när jag gick därifrån hade jag spyorna i halsen och kroppen var som kokt spagetthi. Inte alls bra så fick krypa under filten i soffan när jag kom hem eftersom jag kallsvettades och darrade hela jag. Min mage hatar mig! Det är ingen magsjuka utan det är samma problem som jag hade i slutet av 2011. Längtar tills jag kan hämta ut medicinen. Jobbade iaf idag då det gav med sig lite, tur jag börjar 9 på morgonen.

Imorgon blir jag ensam då sambon ska bort genom jobbet. Känns hemskt att han måste ge mig en "matpeng" när han far så jag får i mig mat. Haha ska bli skönt med löning så jag får känna mig liiite självständig ett tag ;) Sen kan tilläggas att varje öre han hjälper mig med kommer jag betala tillbaka.

Nej nu släcker jag ner. Imorgon får jag vakna med Patrik och äta frukost med honom, perfekt start på dagen! Mys!

Imorgon ska jag jobba heldag igen. Åtta till fem och jag får hänga med kollegorna hela dagen. Resten av veckan blir det tis, ons och tors 9-14 och fre hemma. Veckan därpå tror jag att jag är hemma på måndagen så blir det långhelg. Ska försöka hålla mig till mina tider nu. Eftersom det är första heldagen på 1 månad och jag är hemma vid 18 så ska det bli intressant om jag håller mig vaken så jag tar mig på gymmet.

Nu ska jag försöka sova. Tänk att i Ösd somnade jag ovaggad direkt jag kröp upp i sängen men nu är det svårare. Jobbångest?

Efter 1 veckas vila är det dags imorgon igen att springa. Ska dejta det omtalade bandet. Är fortfarande inte riktigt hundra men 1timme ska iaf avverkas. Jag fick gå upp tidigt i morse och ta huvudvärkstabletter. Huvudet dunkade som bara den men jag skyller det på medicinen för bipolär. Jag har aldrig haft huvudvärk så här länge.

Jag måste börja köra på rejält om jag ska springa 1 mil innan 1 maj. Ser framemot midnattsloppet och hoppas det går bra. Jag tänker på hur mkt roligare det kommer att bli att vara tränad. Tänk va mkt mer jag kommer orka när jag kör cross. Kanske jag kan börja spela fotboll igen? Det vore grymt kul fast tekniken inte finns kvar. Och fördelen av att gå ner i vikt. Jag är rätt bekväm med hur jag ser ut, i kläder. Annat är det om jag är i bikini. Det gillar jag icke. Nej nya tag i morgon och hoppas alla sjukdomar håller sig borta.

Hmm. Har inte tänkt sluta snusa så gjorde ett väldigt konstigt val igår. Jag hade ingen bok att läsa och hade en dosa snus kvar. Vad valde jag när jag åkte på ica? Jo jag valde att köpa en bok för mina sista ören. Just nu är jag inne i en väldig bokperiod och jag får panik att vara utan. Snusen är jag även fruktansvärt less på. Nu snålar jag med snusen så kanske det räcker till måndag och sen kommer det omtyckta humöret att dyka upp igen. Usch. Känns ändå som ett ok val. Kommer ju ändå inte ha råd med snus de närmsta månaderna.

Och nej. Mitt problem med magen + att jag inte snusar = Inte gravid. Önskar dock att det vore så. Eftersom jag äter medicin så måste vi planera det där med barn. Lite segt.

Till veckan blir det träning oavsett hur jag mår. Benen är rastlösa och jag känner att hela kroppen vill aktiveras. Har tänkt att kasta om lite i tiderna (de på löner kommer att mörda mig) på jobbet. Jag träffar ju nästa inga på jobbet längre eftersom jag inte är med på fikat på morgonen och inte lunchen så tänkte jag skulle jobba 5 timmar, 09-14, 4 dagar i veckan och vara ledig 1 dag.

Blev hemma idag igen. Suck. Som tur är slängde jag om i schemat så istället för att jobba idag så blir det heldag på måndag. Har inte råd med karens och sen måste jag jobba igen den här dagen. Har så få timmar ändå på dagarna att få något gjort. Jag ska inte, jag får inte stressa upp mig. Jag måste släppa jobbet när jag går hem. Lättare sagt än gjort. Har jag valt rätt yrke? Vad ska jag annars jobba med? Och här uppe kryllar det inte med jobb precis... Jag hoppas att någon gång i livet kommer allt att kännas bra, det funkar på alla plan.