Vet inte om jag ska vara besviken på mig själv eller inte? Egentligen är jag inte det, eller jo, men försöker intala mig själv att det är bara att acceptera att det kommer vara tungt ibland och att man då får göra sitt bästa. Min plan var att slå min tid på 5 km. Första misstaget var att gå på en högre hastighet än vad jag gjort tidigare. Vaderna drog ihop sig och smärtade. Drog ner lite i hastighet och det släppte en del. Efter 20 min var det dags för löpning. Andra misstaget var att dra upp hastigheten på 9 på en gång. Förut har jag sprungit på sju,8-8,2. Det kändes som att vaderna skulle sprängas och jag kämpade mig igenom 10 min innan jag fick trycka på paus och strecha vaderna. Hoppade på bandet igen men gick i 15 min på en lägre hastighet. När det var 15 min kvar tänkte jag att jag iaf skulle springa det. Sprang på sju,5 fram till de sista 2 min för höjde jag till 8,2. Det blev alltså 25 min löpning, inte i ett dock.. men 3,4 km löpning och kring 6 km allt som allt. Nya tag på måndag. Glöm.