Idag är det 11 veckor sedan jag lämnade mitt trygga hem och Sverige. 11 veckor som jag har gått och lagt mig ensam. 11 veckor utan Patrik vid min sida. 11 veckor i värmen. 11 veckor utan vänner. 11 veckor utan "svensk" mat och "svenskt" godis. Det har varit en lång tid utan det viktigaste i mitt liv. Jag har varit borta i 77 dagar och är hemma om 32 dagar, 4,5 vecka. Så jag längtar. Det är bara att bita ihop dessa sista veckor. Det är ju bara 18 nätter, 2,5 vecka tills Patrik kommer. Om jag inte visste att Patrik skulle komma och att vi kommer att få en riktigt kanon semester de sista två veckorna så hade jag nog avbrytit praktiken för några veckor sedan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag bara förstör. Tar bort det roliga. Drar ner. Aldrig något som är bra. Hemsk människa är jag. ...

09.00 Vaknade 10.00 Tvingade i mig lite frukost och mådde dåligt fram till lunch 10.30-12.30 Nere, ledsen och grät 13.00 Åt lunch 13.30-16.30 Sov i soffan Önskar resten av dagen ser ut så här 17.00-18.00 Städa bilen 18.00-20.00 Laga och äta ...

Önskar jag hade någon att bara häva ur mig till. En person som det inte finns något som jag inte skulle kunna prata om. ...

I natt/morse så låg jag och grät och sa till min sambo att jag inte ville att han skulle åka på jobbet idag. Den här jävla förkylningen gjorde så att jag fick börja om igen, tillbaka till innan sjukskrivningen. Aptiten är borta så senaste dagarna har...

Jag är gravid. Något jag hade räknat bort här i livet. Vill/ville inte ha barn och trodde jag inte kunde eller skulle ha svårt att bli gravid. Tydligen gjorde det mig lite för chill så nu sitter jag här i v.22 och ska bli mamma i maj. Har så myck...