Nu är det så gott folk att min dator är sönder. Vägrar starta, kanske hårddisken som har gått, vem vet, inte jag iaf! Ska kolla om det går på garantin och om jag måste skicka in den till misco el toshiba. Jättebra nu när det är en vecka kvar tills hemtentan ska vara inne, Jippi! Får försöka skriva så mkt som möjligt i helgen och palla mig upp på skolan någon dag..

Annars är jag ganska nere idag, ingen bra dag.. Jag är ju en person som humöret kan ändras fort på. Jag kan gå och må dåligt i några veckor där jag inte finner någon framtid i, sen kan jag ha dagar där jag mår helt underbart och känner att mitt liv är det bästa. Som många kanske märkt så har jag haft en depp period nu i höst som jag har börjat komma ur men fortfarande faller jag tillbaka fast inte så djupt. Själv tycker jag att de senast åren har varit en depp period och när jag skriver att jag är påväg ur så menar jag till ett ok läge. Det här med att jag har känt mig så deppad de senaste åren tror jag har med att jag inte riktigt har hittat mig själv, lite personlighetsklyvning. Kan väl också påpeka att de här åren jag pratar om är sedan Billy dog. Efter han dog så hände det andra saker som också tog hårt på mig. Jag och Patrik gjorde slut då, hade inte några riktigt nära vänner i Hede (Måste få tacka min klass dock, helt underbara!) och Hogdal och sen några andra grejor. Kommer ihåg att mitt tredje år på gymnasiet var ett kaos, kuggade alla proven så sista månaden gjorde jag sjukt många omprov och valde att hoppa av Svenska B och göra den efter studenten (vilket jag gjorde också!!). Ibland känns det som att jag borde ha fått hjälp då, från skolan, familj.. Den enda som fanns där för mig var Patrik och det är jag såååå tacksam för. Han hade ingen skyldighet mot mig efter det tog slut men ändå var han där för mig. Han är fortfarande min klippa och utan honom så vet jag inte vart jag hade varit. Ibland tycker jag det är lite ironiskt att jag ska bli Socionom eftersom jag själv kanske borde ha hjälp ;)

Men genom att gå den här utbildningen så blir det lite hjälp till själv hjälp.. Ser saker lite klarare. Där fick ni lite depp av mig! Sorry men det kanske kommer något positivare någon annan dag.

 

Lotta

4 december 2008 19:41

Det var det deppigaste blogginlägg jag har läst på länge. Önskar att du skulle följa med ner hit i jul så vi fick pyssla om dig lite. Du vet väl att vi är hur glada som helst att Patrik är tillsammans med dig. Kram på dig och lycka till med tentan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag bara förstör. Tar bort det roliga. Drar ner. Aldrig något som är bra. Hemsk människa är jag. ...

09.00 Vaknade 10.00 Tvingade i mig lite frukost och mådde dåligt fram till lunch 10.30-12.30 Nere, ledsen och grät 13.00 Åt lunch 13.30-16.30 Sov i soffan Önskar resten av dagen ser ut så här 17.00-18.00 Städa bilen 18.00-20.00 Laga och äta ...

Önskar jag hade någon att bara häva ur mig till. En person som det inte finns något som jag inte skulle kunna prata om. ...

I natt/morse så låg jag och grät och sa till min sambo att jag inte ville att han skulle åka på jobbet idag. Den här jävla förkylningen gjorde så att jag fick börja om igen, tillbaka till innan sjukskrivningen. Aptiten är borta så senaste dagarna har...

Jag är gravid. Något jag hade räknat bort här i livet. Vill/ville inte ha barn och trodde jag inte kunde eller skulle ha svårt att bli gravid. Tydligen gjorde det mig lite för chill så nu sitter jag här i v.22 och ska bli mamma i maj. Har så myck...