Borde plugga så det är väl därför jag sitter här och skriver. Går på näsan när det gäller skolan. Jag vet att jag inte hinner in med det här arbetet i tid men jag har kommit fram till att jag får ta skolan som den är, på mitt sätt. Jag klarar inte av att stressa för då låser sig allt, jag kan inte ha en deadline och jobba mot utan det får bli klart när det blir klart (förhoppningsvis i april är allt klart). Jag lovar och svär att jag mer än gärna skulle göra dessa sista skolarbeten på en gång och med ett leende på läpparna då det faktiskt är de sista uppgifterna men det går inte. Allt låser sig och jag vill bara släppa allt i livet och lägga mig och sova resten av tiden när jag börjar plugga. Något är fel. 

Men till något annat och något bra mycket roligare, resor! Första resan går inte så långt men jag tror dock att den kommer bli underbar! Torsdag - söndag i Björnrike i februari men en massa glada människor. Fest, snowboard, bastu och god mat. Vad mer kan man begära? Andra resan går till London i maj med Magda. Bokat och betalt så nu väntar vi på att få vara riktiga turister som får uppleva vaxdockorna, London eye, röda turistbussarna, pubar, maten, big ben, slottet och allt annat som man måste göra i London. Tror på en kanon helg!

Det gör sån skillnad att få boka resor/semestrar. Man får ny energi och blir piggare för stunden. Skulle vilja boka en veckas resa med sambon också. Känner att vi skulle ha behövt lite tid tillsammans utan vardagen som knackar på. 

2012, ett nytt år. Med ett nytt år kommer massa nyårslöften och en massa nyårslöften kommer brytas. Jag höll 2010 år nyårslöfte under hela 2010 men bröt det i somras. Så i år slår jag till med:1. Sluta snusa2. Inge godis på 1 år (förutom lakritsfestivalen i april)3. Dra ner på dricka, bara läsk vid speciella tillfällen och inte dagligen.4. Börja tränaÄn så länge har jag inte snusat, ätit godis eller druckit läsk. Igår blev det bandy i 1,5 timme och ikväll ska vi gymma. Ska verkligen göra allt för att hålla löfterna och eftersom jag har så många så borde ju iaf 1 löfte hållas ;)

Har haft en riktigt skit dag. Arg, ledsen, irriterad. På skolan, på allt. Jag vet inte ens vad jag vill jobba med när jag tagit examen. Vart vi kommer bo. Allt känns så jävla suddigt och oklart. Vilket jag HATAR! Jag klarar inte av sen, senare, kanske. Jag vill veta när, vilken tid, hur, ja eller nej. Det enda jag vet är vad jag inte vill och det är att plugga och att jag vill göra något nytt på jobbfronten. Jo en sak till som jag vet men just nu känns det väldigt långt borta här i mitt liv.. 

Äh hoppas morgondagen känns bättre..

Jag känner för att be folk dra åt helvete just nu. En dålig dag so far.. Vill inte kliva upp ur sängen och vill inte träffa någon. Jag bryr mig inte ens att det är jul snart! En jävla skit dag är vad det är. Arg, irriterad och sur. På allt och alla. 

Något som jag har kämpat med i år är hur jag mår. Året började med världens djupdykning och sen fastnade jag där. Jag mådde skit, jag har aldrig mått så dåligt som jag mådde då. Kan berätta att jag sedan jag var yngre, kanske 10-12 års åldern, har åkt upp och ner. I den åldern var det inte lika intensivt och då kallade jag de stunder jag dök neråt för mina ”bokstunder”. När jag dök så dök jag även in i böckernas värld. Jag skärmade av för en stund och läste bara. Visst gick jag på skolan och visst var jag social i skolan men sen ville jag bara vara hemma och läsa. En sådan period kunde hålla på i några veckor, 1-3 veckor beroende på hur djupt jag dök. Allt eftersom har mina dyk kommit oftare och blivit längre. Jag tror att det var sedan 2005 då min kusin dog som det blev ännu värre. Men som det var i början av året vill jag aldrig mer uppleva. Jag läste inte ens böcker, jag orkade inte kliva ur sängen, jag orkade nästan inte ens leva. Jag låg och grät på kvällarna för jag inte kände igen mig själv, något var fel inom mig och jag visste inte var det var. Jag hade inte självmordstankar där jag fantiserade hur jag skulle ta livet av mig men jag hade tankar om hur skönt det vore att få somna och inte vakna något mera, inte att dö utan att få sova och att bara få vara i drömmarnas värld. Jag var negativ, bitter, orkeslös, trött, trött på livet, inget framtidshopp, för första gången ville jag inte jobba, jag brydde mig... Jag orkade inte plugga, tog studieuppehåll och bara låg hemma i sängen. Sängen blev min trygga plats, det var där jag mådde ok. I april började jag må bra och gick på i 200 för att i maj för ett djupdyk. Den gången höll det inte i sig så länge utan jag vände snabbt och har under hela sommaren och hösten mått bra. Jag har inte gått och väntat på nästa dyk som jag gjorde förut och jag har inte kört på i 200. Visst har jag haft mycket för mig och många bollar i luften men stressen att göra saker och ting MEDANS jag mår bra har inte varit där. Jag har vågat satt mig i soffan och tagit det lugnt utan att vara rädd att falla ihop. Varför jag mått bra så länge den här gången vet jag inte men jag har bestämt mig för att ta tag i det här om jag dyker igen. Helst skulle jag ha gjort det nu när jag mår bra. Jag vet ju att det kommer komma förr eller senare. Jag tror inte jag helt plötsligt har kommit ur det här och lärt mig hantera det och som sagt, jag vill aldrig mer må som jag mådde i början av året!  

Då kommer det till mina stora val här i livet. Vad jag vill göra och vad jag funderar på. Jag har 2 stora saker som jag verkligen vill göra och som jag är riktigt sugen på. Självklart finns det lite mindre val också men just nu är det dom här två som jag verkligen skulle vilja genomföra.

1. Jag har starka planer på att dra till Australien i januari 2013. Varför så långt fram? Jo för jag vill verkligen bli klar med skolan och släppa den. Alltså så är jag klar nästa sommar om jag klarar av allt som ska göras. Kämpa kämpa med c-uppsatsen i vår! Sen vill jag ha en stor reskassa. 40-50 tusen i fickpengar + biljett, visum och andra papper typ 20 tusen och sen gärna pengar till en surfkurs 10 tusen. Alltså är jag uppe i 70-80 tusen för att åka och då behöver jag hela nästa året på mig att spara och betala av det lilla studielånet jag har. Jag vill åka runt och se hela australien och ta vilket jobb som helst. Jag skulle vilja stanna till dec 2013 och komma hem strax innan jul. En nackdel är ju att vi faktiskt har våran klassåterträff det året kom jag på alldeles nyss... Ett annat skäl till att jag inte bestämmer mig nu på direkten är att jag inte har någon att åka med. Vill inte åka själv för jag vill gärna ha någon att dela erfarenheterna med. Så någon av mina vänner som vill med i nästan 1 år och uppleva Australien med mig? Hojta till så blir jag överlycklig!

2. Den andra stora valet jag står och velar över är att köpa wärdshuset här hemma. När jag var yngre och jobbade där sa jag alltid att jag ville ha det stället och nu har det varit till salu länge. Jag vet att om jag köper det så kommer det bli långa dagar och mycket slit. Jag tror jag skulle fixa det och jag har tusen ideer vad jag skulle kunna göra med stället. Jag har min familj som kan hjälpa till och jag känner till alla som bor här så jag skulle kunna marknadsföra mig på ett bra sätt. Nackdelen är att det är dyrt för att ligga i Ytterhogdal.

Jag vet alltså inte vad jag ska göra när jag är klar med skolan. Ska jag dra eller ska jag stanna och köpa wärdshuset? Jag skulle gärna stanna i Ytterhogdal men samtidigt vet jag att min sambo gärna skulle vilja röra på sig och han kan göra det inom sitt jobb så då vill jag inte hålla fast honom här. Fast om man ser till hans jobb så är han ändå ute och reser mycket och mer ska det väl bli så då är det väl jag som alltid kommer vara på hemmaplan som ska trivas och må bra. Eller är det bara en egoistisk tanke? Ja hur livet ser ut om 1 år vet man ju aldrig... 

Det här med alternativ och livet. Varför finns det så många alternativ? Varför måste man välja mellan så många olika svar? Varför får man inte tjuvkika på svaren? Varför finns det så mycket man vill göra och mycket som man absolut inte vill göra här i livet.. Ibland önskar jag att livet vore en rak väg som bara var till för att följas. Tråkigt? Ja absolut. Bekvämt? Ja absolut. Självklart ska inte livet vara en enda raksträcka utan farthinder och gupp, självklart ska det svänga och gunga. Ibland är livet ett helvete, orättvist och jobbigt men ibland kan livet vara underbart med ett stort fett smile i ansiktet.  Men även om det är det så kan det väl vara lite färre val iaf? Måste man alltid önska sig något annat? Man drömmer efter sommar och sol under vinter, man drömmer efter regn under torka och hetta, man vill ha kokt korv när man fick grillad, man vill ha cola om man köpte fanta, man vill vara smal när man är tjock, man vill lägga på sig om man är smal. Ja ni förstår vad jag menar. Man kommer alltid vilja ha det man inte har. Varför, jo för vi har möjligheten att välja. Jag vill göra det men samtidigt göra det.. Kan jag inte göra så då.. Eller vänta om jag väljer bort det så kan jag ju faktiskt göra så..

Kan någon snälla säga vad som är fel på mig? Är det nå fel på mig? Eller är det bara jag som hittar på att jag mår som en berg och dalbana.. Jag är så trött att åka upp och ner. Jag vill inte känna och veta att snart mår jag som en kratta igen. Detta är bara början och jag måste ner och vända för att sen hitta livsglädje och köra på i 200 i några veckor. Så är det återigen och dom senaste månaderna har det varit extremt. Varför kan jag inte bara få må bra och slippa ångest över mitt liv och min framtid. Varför kan jag inte få vara som en vanlig människa? Ska det vara så här?