Under den här utbildningen jag har gått i Östersund på psykiatrin så har vi fått powerpoint bilder och annat underlag. Bland annat har vi fått en bok - Att lära sig leva med bipolär sjukdom: en guide. Jag tänkte dela med mig av det jag lärt mig och vet om bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar känslor och beteende. Bipolär sjukdom är bland de vanligaste psykiska sjukdomarna och tre till fem procent av alla vuxna drabbas. Att bipolär sjukdom och andra psykiska sjukdomar påstås vara en svaghet eller karaktärsbrist är fel. Att man insjuknar i bipolär sjukdom beror på att något går fel i hjärnan. Sjukdomen är ingens fel och man kan inte skylla på någon,

Bipolär sjukdom är något man måste leva med i hela livet och som är väldigt besvärligt för likaväl anhöriga, vänner och närstående som för de människor som själva har sjukdomen. 

Det tros att många kända författare, poeter och kompositörer led av bipolär sjukdom. På den tiden fanns inte diagnoser men det finns tydliga tecken som tyder på det.

När man pratar om bipolär sjukdom så pratar man om återkommande perioder av förskjutet stämningsläge och aktivitetsnivå. Att man pendlar mellan depression och maniska perioder och detta mer än det normala. I en normal kurva pendlar det också upp och ned men man når inte en depressivt läge eller ett maniskt läge. Kort och gott så handlar bipolär sjukdom om att pendla upp till himlen och sedan ner till helvetet. Detta flera gånger per år.

Symptomer och tidiga tecken vid mani: (det inom parentes är exempel på hur jag upplever det)

- Förhöjd eller irritabel sinnesstämning (Kort stubin, förstår inte varför inte andra kan fatta allt jag fattar och varför andra inte tycker att mina idéer är bra)

- Förhöjd självkänsla (ser inga hinder, tror jag kan fixa det mesta)

-Överaktiv/motoriskt rastlös/ökat tempo (åh vad mycket jag fått gjort i mina maniska perioder. Kan ha många bollar i luften samtidigt)

-Minskat sömnbehov (så gott som aldrig trött, svårt att varva ner)

-Omdömeslöst beteende (många resor och planer har bokats och shoppingbegäret ökat)

-Ökad pratsamhet (ojojoj vad fort det går och oj vad jag snackar. Lite för mycket information kan slinka ut också. Munnen kan gå i ett) 

-Lättdistraherad (tappar tråden fort och går vidare till nästa sak. Kan börja med att plocka ur maskinen till att börja måla om en möbel innan maskinen är helt urplockad)

-Ökat sexuellt intresse

-Ökat tankeflöde/rusande tankar (det snurrar och snurrar och det går inte att stoppa. Precis allt, ALLT kan finnas i min hjärna samtidigt)

-Storhetsideer (Jag skulle kunna fixa allt möjligt. Varför skulle inte jag kunna bygga ett hus helt själv, eller bli statsminister? Det är ju bara att göra)

-Otålighet (allt går ju såååå segt)

-Paranoida tankar (Jag tror folk på bussen kan höra mig och mina tankar.)

-Ökad mängd projekt (Många projekt har kommits på och jag tar på mig många uppgifter. Hur många som blir slutförda? Ja du...)

Symptom och tidiga tecken vid depression: (mina exempel)

-Nedstämdhet

-Oförmåga att glädjas (inget är roligt)

-Sömnstörning (svårt att somna även om jag är trött, sover dåligt)

-Koncentrationsstörningar

-Nedsatt självkänsla (tror inte på mig själv, jag är en börda för min familj och mina vänner. Det vore bättre om de slapp mig)

-Aptitstörning

-Energibrist (orkar inget och vill inget)

-Ökad/minskad motorik (seeeeeegt det går. Kroppen vill inte riktigt)

-Tankarna är tröga (inte lätt att fatta beslut inom jobbet då inte... Får inte ihop saker. Tar lång tid innan jag fattar)

Självklart ska man uppfylla de flesta symptomer samtidigt. Alla människor går igenom några eller flera stycken genom åren. Det är känslor som alla upplever.

Riskfaktorer som kan sätta igång ett skov:

-Årstider (för mig är hösten värst)

-Sömn (känner så fort när sömnen är kass)

-Alkohol/droger (om jag festat en kväll så vet jag att det kommer en bitch slap efteråt. Sömnen blir ju även rubbad)

-Resa/tidsskillnader/semester (bryta rutiner och uppleva annan kultur kan ta på krafterna, jag själv tycker det räcker med att åka bort i Sverige en helg för att jag ska bli påverkad)

-Giftermål/barn 

-Skilsmässa/separation

-Byta arbete (Jo tack jag vet...)

-Arbetslöshet

-Sjukdom

Det här börjar jag med så kommer fler inlägg sen. Jag hoppas ni finner det intressant att läsa och ta del av detta.. Ökad kunskap hos andra leder till lättare liv för mig och de andra med psykiska sjukdomar. Vi är inte mördare, vi är som er alla andra. 

Under den här utbildningen jag har gått i Östersund på psykiatrin så har vi fått powerpoint bilder och annat underlag. Bland annat har vi fått en bok - Att lära sig leva med bipolär sjukdom: en guide. Jag tänkte dela med mig av det jag lärt mig och vet om bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar känslor och beteende. Bipolär sjukdom är bland de vanligaste psykiska sjukdomarna och tre till fem procent av alla vuxna drabbas. Att bipolär sjukdom och andra psykiska sjukdomar påstås vara en svaghet eller karaktärsbrist är fel. Att man insjuknar i bipolär sjukdom beror på att något går fel i hjärnan. Sjukdomen är ingens fel och man kan inte skylla på någon,

Bipolär sjukdom är något man måste leva med i hela livet och som är väldigt besvärligt för likaväl anhöriga, vänner och närstående som för de människor som själva har sjukdomen. 

Det tros att många kända författare, poeter och kompositörer led av bipolär sjukdom. På den tiden fanns inte diagnoser men det finns tydliga tecken som tyder på det.

När man pratar om bipolär sjukdom så pratar man om återkommande perioder av förskjutet stämningsläge och aktivitetsnivå. Att man pendlar mellan depression och maniska perioder och detta mer än det normala. I en normal kurva pendlar det också upp och ned men man når inte en depressivt läge eller ett maniskt läge. Kort och gott så handlar bipolär sjukdom om att pendla upp till himlen och sedan ner till helvetet. Detta flera gånger per år.

Symptomer och tidiga tecken vid mani: (det inom parentes är exempel på hur jag upplever det)

- Förhöjd eller irritabel sinnesstämning (Kort stubin, förstår inte varför inte andra kan fatta allt jag fattar och varför andra inte tycker att mina idéer är bra)

- Förhöjd självkänsla (ser inga hinder, tror jag kan fixa det mesta)

-Överaktiv/motoriskt rastlös/ökat tempo (åh vad mycket jag fått gjort i mina maniska perioder. Kan ha många bollar i luften samtidigt)

-Minskat sömnbehov (så gott som aldrig trött, svårt att varva ner)

-Omdömeslöst beteende (många resor och planer har bokats och shoppingbegäret ökat)

-Ökad pratsamhet (ojojoj vad fort det går och oj vad jag snackar. Lite för mycket information kan slinka ut också. Munnen kan gå i ett) 

-Lättdistraherad (tappar tråden fort och går vidare till nästa sak. Kan börja med att plocka ur maskinen till att börja måla om en möbel innan maskinen är helt urplockad)

-Ökat sexuellt intresse

-Ökat tankeflöde/rusande tankar (det snurrar och snurrar och det går inte att stoppa. Precis allt, ALLT kan finnas i min hjärna samtidigt)

-Storhetsideer (Jag skulle kunna fixa allt möjligt. Varför skulle inte jag kunna bygga ett hus helt själv, eller bli statsminister? Det är ju bara att göra)

-Otålighet (allt går ju såååå segt)

-Paranoida tankar (Jag tror folk på bussen kan höra mig och mina tankar.)

-Ökad mängd projekt (Många projekt har kommits på och jag tar på mig många uppgifter. Hur många som blir slutförda? Ja du...)

Symptom och tidiga tecken vid depression: (mina exempel)

-Nedstämdhet

-Oförmåga att glädjas (inget är roligt)

-Sömnstörning (svårt att somna även om jag är trött, sover dåligt)

-Koncentrationsstörningar

-Nedsatt självkänsla (tror inte på mig själv, jag är en börda för min familj och mina vänner. Det vore bättre om de slapp mig)

-Aptitstörning

-Energibrist (orkar inget och vill inget)

-Ökad/minskad motorik (seeeeeegt det går. Kroppen vill inte riktigt)

-Tankarna är tröga (inte lätt att fatta beslut inom jobbet då inte... Får inte ihop saker. Tar lång tid innan jag fattar)

Självklart ska man uppfylla de flesta symptomer samtidigt. Alla människor går igenom några eller flera stycken genom åren. Det är känslor som alla upplever.

Riskfaktorer som kan sätta igång ett skov:

-Årstider (för mig är hösten värst)

-Sömn (känner så fort när sömnen är kass)

-Alkohol/droger (om jag festat en kväll så vet jag att det kommer en bitch slap efteråt. Sömnen blir ju även rubbad)

-Resa/tidsskillnader/semester (bryta rutiner och uppleva annan kultur kan ta på krafterna, jag själv tycker det räcker med att åka bort i Sverige en helg för att jag ska bli påverkad)

-Giftermål/barn 

-Skilsmässa/separation

-Byta arbete (Jo tack jag vet...)

-Arbetslöshet

-Sjukdom

Det här börjar jag med så kommer fler inlägg sen. Jag hoppas ni finner det intressant att läsa och ta del av detta.. Ökad kunskap hos andra leder till lättare liv för mig och de andra med psykiska sjukdomar. Vi är inte mördare, vi är som er alla andra.