Är väldigt tacksam att jag har de vänner jag har. Med dem kan jag skratta och le. De förstår mig och låter mig vara den jag är. Skulle verkligen inte byta ut dem.

En sak som dock stör mig är mig själv. Eller stör och stör, hellre att jag är obekväm. Jag är obekväm i att det finns sånt jag inte ventilerar med någon alls. Att jag slutat prata om saker som är riktigt jobbiga, att jag stänger inne det. Det är jag inte van med, jag som pratar om allt och lite där till i vanliga fall. Vet inte vad som händer. Vet att jag kan prata om det om jag vill men vill inte dra upp det. Vill hålla det inom mig.

Jag vet ju egentligen vad som händer. Jag har varit och är inne i en sämre period. En dum period. Men jag fungerar ändå. Det är bra. Jag vet att det vänder så snart är jag "mig själv" igen. Då jäklar blir det nog fart igen. Tjohej!