Ibland vill jag bara få ur mig saker. Skriva av mig och förklara.

Ångest. Jag hatar ångest. När jag började medicinera mot Bipolär och började må bra så insåg jag att det var ångesten som var värst. Som åt upp mig. Jag får fortfarande ångestperioder lite då och då men det går över efter ett tag. Med period så menar jag en period där ångestattackerna är nära ytan under en ibland kort tid, ibland längre tid. Jag går inte runt med konstant ångest utan det kan komma några ggr per dag.

När jag får en ångestattack så är det som en stor klump i magen, skamkänsla, det känns som träningsvärk i kroppen och det känns som att hjärnan snurrar i 110.

När jag är inne i en ångestperiod så kan det vara allt möjligt jag få ångest över, tex den där gången för 6 månader sen när jag glömde blända av när jag mötte en bil, att jag för 2 år sedan sa något till en viss person, att jag idag åt 2 semlor själv istället för att bjuda (jag var hungrig och det var minisemlor). Det är några exempel. Saker som hände för evigheter sen och som jag i "vanliga" perioder inte ens kommer ihåg eller tänker på. Allt kommer tillbaka i full fart och tankarna hoppar överallt. Jag skulle vilja stoppa in händerna i huvudet och ta tag i hjärnan för att få stopp på den. Jag skulle vilja ta ett piller som stängde av mina känslor för ett tag och nollställde mig.

Vad det är som drar igång en ångestperiod vet jag inte. Om det är ett förstadie till en nereperiod eller ett tecken på något annat. Det är jobbigt när det kommer, tex som ikväll när vi skulle hyra film. Helt plötsligt på Hemmakväll så kom det en ångestattack och jag försökte prata med mig själv (i skallen alltså, inte högt) att släppa det, att jag inte kan påverka det som varit. Djupa andetag.

Jag blir nojig över saker. Jag kan tex gå igenom samma pappershög eller läsa en färdig utredning ordagrant 5-10 ggr på jobbet för att se så att allt verkligen stämmer och ändå när jag lägger ifrån mig pappershögen eller skickat utredningen så får jag för mig att jag gjort fel någonstans. Då får jag verkligen riva i åt mig själv och tänka att jag både suttit och skrivit utredningen länge och om jag läst den 5 ggr så borde jag ha upptäckt om det var något fel. Med fel kan det betyda felstavade ord eller att jag angett fel datum någonstans. Jag får hela tiden riva i åt mig själv. Hela tiden prata med mig själv. Jag försöker tänka på saker jag lärt mig från KBT gruppen och använda det.

Under tiden jag skrivit det här så har jag raderat och skrivit om flera ggr. Det är mkt jag skrivit som jag sen fått ångest över och tagit bort, jag har fått ångest över något som ingen läst! En sån gång går det fort att få bort ångesten. Radera texten så är det borta. Tänk om jag kunde radera allt annat också så lika fort. Tänk om.

 

Linda

22 januari 2016 23:44

Kram ❤ önskar vi hade bättre kontakt

http://lillemy80.blogg.no

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag bara förstör. Tar bort det roliga. Drar ner. Aldrig något som är bra. Hemsk människa är jag. ...

09.00 Vaknade 10.00 Tvingade i mig lite frukost och mådde dåligt fram till lunch 10.30-12.30 Nere, ledsen och grät 13.00 Åt lunch 13.30-16.30 Sov i soffan Önskar resten av dagen ser ut så här 17.00-18.00 Städa bilen 18.00-20.00 Laga och äta ...

Önskar jag hade någon att bara häva ur mig till. En person som det inte finns något som jag inte skulle kunna prata om. ...

I natt/morse så låg jag och grät och sa till min sambo att jag inte ville att han skulle åka på jobbet idag. Den här jävla förkylningen gjorde så att jag fick börja om igen, tillbaka till innan sjukskrivningen. Aptiten är borta så senaste dagarna har...

Jag är gravid. Något jag hade räknat bort här i livet. Vill/ville inte ha barn och trodde jag inte kunde eller skulle ha svårt att bli gravid. Tydligen gjorde det mig lite för chill så nu sitter jag här i v.22 och ska bli mamma i maj. Har så myck...