Slut i hjärnan. Orkeslös. Trött. Tom.

Idag är en usch och blä dag. Eller hela veckan har varit usch och blä och jag har varit dunder irriterad på allt och alla! Men idag är jag extra trött på allt, jag orkar inte vara vaken känns det som. Jag känner för att bara åka hem och lägga mig eller åka hem och kopla bort från vardagen. Ska bli riktigt skönt och härligt med helg och sen att påsken kommer! Längtar tills Angelina kommer så man får umgås med en tjej kompis ett tag och vara "tjej". Vill att jag ska vara positiv och glad hela tiden men förstår inte hur jag kan vara det när verkligheten är så fucked up! Praktiken har varit skit bra men den har även öppnat ögonen hur verkligheten är. Jag blir fan rädd att skaffa barn, att våga sätta ett liv till denna värld där så många föräldrar inte kan ta hand om sina egna barn. Såå sjuk värld. Man börjar ju fundera på om jag själv kommer att ta hand om mitt barn?! Det är ju inte bara att ta hand om heller utan ge kärlek och omsorg, sätta rätt gränser, föra över bra värderingar och fostra till en bra människa. Kommer jag att klara detta?!! Som det är nu så har jag mina tankar och ideer men kommer jag klara av att följa dom??!